Cake Pops!

Bild från Bakerella.

Jag sökte efter en kurs att delta i. En kurs som skulle vara rolig. Muffins har aldrig riktigt varit min grej (utöver kladdkakemuffins, men det är ju mer som en minikladdkaka..), så cupcakes kändes inte riktigt rätt. När jag såg att det fanns en kurs i att göra Cake Pops blev jag stormförtjust. Jag googlade genast fram massvis med bilder som sköt mina förväntningar i höjden. För varje bild jag såg, desto roligare verkade det. Bara fantasin satte gränsen för hur fina de kan bli. Inspiration i mängder hittade jag bland annat på Bakerella.

Spänd tog jag mig till lokalen och mötte kursledaren. Vi blev bara sju deltagare. Eftersom det optimala för kurs och tid var att arbeta i par så fick jag som ensam knö mig samman med ett kompispar så vi blev tre. Lite nervöst var det allt eftersom jag inte alls visste vad jag skulle förvänta mig. Kurskamraterna var trevliga och lätta att samarbeta med. Pressen försvann när jag insåg att alla som deltog var nybörjare. Kursledaren Linda förklarade pedagogiskt och fick oss att trivas och ha roligt. Vi fick varsitt häfte med recept att utgå från som var väldigt tacksamt att ha, även så här i efterhand. I Lindas blogg finns mer uppgifter om kursen.

Deltagares Cake pops.

Kursledaren kom med tips och idéer om hur vi skulle gå till väga. Jag fick lära mig att Cake pops är lite som dammsugare, att de från början gjordes från restprodukter och att man "tager det man haver". I grova drag använder man nedsmulad kaka och tillsätter någon form av smak. Smaksättningen bör vara i rinnande till kladdig form så att man kan forma smulorna till bollar. Det går även bra att dela upp smulorna för att ha olika smaker och forma bollarna till vad man tycker passar. Sedan doppar man en pinne i smält choklad och trycker in i bollen, som sedan ska stelna i kylen för att fästa bättre. När man har sin boll på en pinne smetar man på mer smält choklad och garnering för att sjutsa in dem i kylen ännu en gång. De fina skapelserna på första bilden är dock gjorda med sockerpasta, vilket jag kan tänkas prova på vid ett senare tillfälle. 

Egna Cake pops.

Egna Cake pops, mot slutet av kursen.

I början visste jag inte riktigt vad jag skulle skapa av dessa bollar, så för mig var det tacksamt med bilder och tips. När Linda fick mig att slappna av och släppa mina höga förväntningar på mig själv så gick det mycket bättre. Först blev det bollar med garnering, men efter några försök vågade jag mig på både stjärnor, kuber, björnar och kycklingar. Ju fler jag gjorde desto mer spårade det ur, vilket resulterade i en djävul och någon form av häst(?), och desto roligare var det. Men riktigt smaskiga blev dem!

Egna Cake pops, de fina kycklingarna.